theshitlist

Alltså det här med att banta...det är ju inte alls svårt. Skitlätt rent utav. Man äter bara pyttelite alternativt jättenyttigt. Och så ser man till att motionera mycket. Hur enkelt som helst egentligen! Men är det nån som vet nåt bra sätt att inte tröttna och ge upp efter 24 timmar när man fortfarande inte ser något resultat(!) och börjar undra...undra om ostbågar still tastes the same? Bara undrar.

Eller så är jag bara understimulerad. För det är jag. Just precis nu!

Så känns det. När man har så mycket som snurrar i skallen att det bara går ihop till ett enda vitt brus.

Har varit en riktig überbitch hela veckan med världens humörsvängningar (and still going strong). Börjar bli hyfsat trött på mig själv. Men tydligen är jag inte ensam om humörsvängningar och personlighetsförändringar. Yngsta systerdottern har visst gått och blivit en tvättäkta drama queen. Om inte annat så känns det iaf bra att jag är i gott sällskap! (bara hoppas att jag lugnar ner mig innan P tröttnar på mig...)

Idag har vi varit på heldagsmöte med administrationsavdelningen. Lunch, utflykt, fika, möte, und so weiter. Jättetrevligt. Och en "överraskning" i form av nån sorts inspirationsföreläsning för kvinnorna i gruppen. Jaha, vad kan det tänkas vara då? Jo, det var en stylist/personal shopper som pratade om hur man ska klä sig och sminka sig. Typ. Och det var ju trevligt och så. Karlarna tog en öl under tiden. Karlarna tog en öl, kvinnorna fick lyssna på hur de ska klä sig och sminka sig.
Jag är övertygad om att han som ordnat detta bara ville väl. Kvinnan som höll i det var nån granne eller ngt till honom, hans fru hade varit på ngt liknande och gillat det, han är fyrtiotalist. Det var trevligt, han ville bara väl. Men ändå: femtiotalet ringde och ville ha sin manssyn/kvinnosyn tillbaka.
(verkade inte vara ngn annan som reagerade på det. Är det för att jag är åttiotalist? Feministbitch? Eller är de andra bara vana...?)

Mycket som snurrar i huvudet just nu, men inget direkt vettigt att säga... Går och lägger mig istället, på återseende när jag är lite roligare att ha att göra med!

Att lulla runt i en onepiece, dricka treogrogg och äta ostbågar större delen av dagen när solen skiner ute. Det är vad jag ska göra idag. #alldelesförgammalförattvarauteochpartajapånattenochkunnavaramänniskadagenefter!

Har man problem när man dukar fram det här och sen äter en rostemacka med smör på?
You can't blame me for not trying!

Har hittat en ny frukostfavorit, blåbär och kesella. Kräver dock att man plockar fram bären ur frysen mer än tre minuter innan det ska ätas...

Nån som har något bra frukosttips till en som totalt saknar aptit på morgonen men blir ett kaos av bitchighet och totalt handlingsförlamad innan hon ätit?? (seriöst, kan inte ens klä på mig, sitter/står bara och stirrar in i garderoben)

MEN FÖR HELVETE! DET ÄR MITTEN AV MAJ!

Ska till crossklubben om en timme, funderar seriöst på att ta på mig vinterjacka...

On top of todays shitlist:
1.Telefonförsäljare som saknar både känsla och allmänbildning.
2. Infosidor på nätet som av någon anledning satt ut mitt direktnr som kontakt för ett av bolagen på jobb (vilket då leder till att diverse telefonförsäljare ringer och stör).
3. Folk i allmänhet som inte kan göra sitt jobb rätt från början = massa extrajobb och uppföljningar för mig som jag skulle kunna vara utan!
4. PMS. Det är ett jävla gissel. Fast egentligen kan det vara till viss hjälp att ta sig igenom sådana här daajävrar...

Alltså, folk som skriver fotbollsrelaterade uttalanden i sina facebookstatusar. Handlar det om laget de själva spelar i? Nej. Någon de känner som spelar där då? Nej. Är det Sverige som spelar? Nä, inte ens det. Det är nåt jävla lag i England. Och det ska inte bara skrivas om det som om det var något jätteviktigt (vi pratar alltså nivå: mina WT-ungars liv hänger på hur det går i just denna matchen och laget de möter har våldfört sig på min mormor), det ska vara med versaler och ett jöve utropstecken med!
Herre-min-jävla-je, skärp er!
Så det så, over and out.

Jag har blivit med onepiece. Nu ska jag aldrig ta av mig den för P tycker det är så jävla sexigt! Ska ha den på mig alltid, på jobb, på maxi och sist men inte minst: på väla. Matchas med fördel med ett par slitna och snedtrampade Uggskopior och en rejäl utväxt (det senare är jag på god väg till iofs). Eller så har jag den bara hemma när ingen ser, kanske inte ens P. Visserligen älskar han mig precis som jag är, men det kanske bara gällde innan det kom en onepiece in i bilden (eller bampabis som en viss liten tvååring kallar det), maybe I shouldn't push it...

Att jag är hobbyhypokondriker är väl ingen hemlighet direkt, men när man ska hålla på och ställa diagnoser på sig själv så hade det ju varit bra om man kunde ta något lätt botat/behandlat, inte sant?

Fast nu fungerar det ju inte så, man "har" ju den åkomman man "har", inte ens som hobbyhypokondriker får man välja! Idag har jag kommit fram till att jag har endometrios (med reservation för felstavning), inte konstigt att jag mer eller mindre alltid har ont i magen och en mensvärk som är av en annan värld. Synd bara att det inte verkar finnas nåt vettigt att göra åt det. Det är värktabletter eller operera bort hela livmodern som gäller. Tough shit. Får nog helt enkelt leva med det ett tag till.

Note to self: vad gjorde man innan Google?
Note to self 2: att du inte har sett till att skaffa en vän med läkarlegitimation än! Hade varit sjukt behändigt med nån som kan skriva ut meds!

Känslan när man inser att det är så här ens liv kommer att se ut. Yepp, not the good one!
Ni kan läsa mer om det i mina memoarer, nu ska jag äta lunch!